Nystart!
Då gör vi ett nytt försök med denna blogg :) Vet att det egentligen inte är min grej men skam den som ger sig.
Helgen har varit väldigt händelserik, mycket av det som jag inte vill uppleva igen samtidigt som mitt i sorg så ser man några fina ljusglimtar som man kanske inte skulle ha sett annars.
Dels förlorade vi hastigt en go vän i helgen. Så pass chockartat att man inte riktigt kan tro det än. Känns inte verkligt. Men i denna sorg så får man se hur denna familj vårdar och tar hand om varandra så underbart.
I söndags så cyklade jag viaredsjön runt igen. Tog ca: 5 tim runt. Thomas var inte med denna gång utan jag fick kämpa på själv. Insåg under loppet att jag inte ska göra om detta. Men nu har det gått ett par dar o då funderar jag på nästa lopp/ nästa år, på hur mycket jag kan träna upp mig tills dess :) Smärta glömmer man fort.
I måndags körde vi vår Jenny till flygplatsen där hon flyger till USA och tillbringar 1 år där ( 13 mån för att vara exakt). Hela dagen kändes tom och ledsam. Har svårt att skiljas förstår jag nu men är sååå stolt över henne att hon vågar ta detta steget. Tänk vad mycket hon kommer att uppleva.
Idag fick jag reda på att vår dagmammas hund hade gått bort. Denna hund har varit med ända från när Jenny o Jossan började tills Thilde o Viktoria slutade. Alla barnen har fått ta del av honom. Imorrn hälsar vi på för att lämna några fina teckningar som barnen vill lämna.
All smärta är svår. Oavsett om det är kramp i ben efter cykeltur, avsaknad av en trogen hundvän eller denna svåra förlust att förlora förälder/livskamrat. Men oftast så ser man något ljust bakom allt och det brukar vara goa vänner eller familj!!!!!
Helgen har varit väldigt händelserik, mycket av det som jag inte vill uppleva igen samtidigt som mitt i sorg så ser man några fina ljusglimtar som man kanske inte skulle ha sett annars.
Dels förlorade vi hastigt en go vän i helgen. Så pass chockartat att man inte riktigt kan tro det än. Känns inte verkligt. Men i denna sorg så får man se hur denna familj vårdar och tar hand om varandra så underbart.
I söndags så cyklade jag viaredsjön runt igen. Tog ca: 5 tim runt. Thomas var inte med denna gång utan jag fick kämpa på själv. Insåg under loppet att jag inte ska göra om detta. Men nu har det gått ett par dar o då funderar jag på nästa lopp/ nästa år, på hur mycket jag kan träna upp mig tills dess :) Smärta glömmer man fort.
I måndags körde vi vår Jenny till flygplatsen där hon flyger till USA och tillbringar 1 år där ( 13 mån för att vara exakt). Hela dagen kändes tom och ledsam. Har svårt att skiljas förstår jag nu men är sååå stolt över henne att hon vågar ta detta steget. Tänk vad mycket hon kommer att uppleva.
Idag fick jag reda på att vår dagmammas hund hade gått bort. Denna hund har varit med ända från när Jenny o Jossan började tills Thilde o Viktoria slutade. Alla barnen har fått ta del av honom. Imorrn hälsar vi på för att lämna några fina teckningar som barnen vill lämna.
All smärta är svår. Oavsett om det är kramp i ben efter cykeltur, avsaknad av en trogen hundvän eller denna svåra förlust att förlora förälder/livskamrat. Men oftast så ser man något ljust bakom allt och det brukar vara goa vänner eller familj!!!!!
